Lär känna din menscykel

De flesta av oss har mens från att vi är ca 12 år tills vi passerar 50 år. Trots att mensen är en del av våra liv under så lång tid är det många som inte känner till så mycket om menscykeln och hur den påverkar oss. Har du inga besvär i samband med din mens kanske du inte reflekterar så mycket kring den. Försöker du bli gravid läggs i stället ganska stort fokus på mensen, kommer den som vanligt eller kan det vara början på en graviditet som pågår inuti kroppen? Mår du psykiskt dåligt dagarna innan mens eller har svåra smärtor under mensen läggs ofta stort fokus på dessa dagar varje månad.
Katarina Svensson

Katarina Svensson

Barnmorska

Att lära sig saker om sin menscykel är att lära sig mer om sig själv. Att förstå varför du mår som du mår, vad du ska tänka på om du vill bli gravid eller absolut inte vill bli det. De flesta av oss har fått en kort genomgång kring mens i skolan, men har vi verkligen förstått hur de olika hormonerna samarbetar, hur många dagar varje cykel vi kan bli gravida eller varför våra flytningar varierar beroende på om vi närmar oss ägglossning eller inte?

Du behöver inte älska att ha mens, du behöver inte ens tycka det är kul. Men att känna till hur menscykeln fungerar är en del av våra sexuella och reproduktiva rättigheter och min upplevelse är att de flesta som får lära sig saker om hur den fungerar tycker att det är intressant. Till exempel är tanken på att ingen av oss hade funnits utan en fungerande menscykel är svindlande. Känner du att du vill lära dig mer om din menscykel är det läge att läsa vidare och förhoppningsvis få en större förståelse för din kropp och menscykel!

Menscykeln:

Menscykelns pågår i genomsnitt 28 dagar, men det är helt normalt med en variation mellan 25 – 35 dagar. Cykeln börjar på mensens första dag och pågår tills dagen innan nästa blödning. För yngre kvinnor är menscykeln generellt längre, ca 30 dagar medan kvinnor mellan 40 – 45 år oftare har en kortare menscykel, ca 26 dagar. Att den blir kortare med stigande ålder är normalt och har att göra med att äggstockarna blir äldre, att ägget mognar snabbare. Ur ett fertilitetsperspektiv kan en alltför kort cykel vara ett problem eftersom det kan leda till outvecklade folliklar som inte resulterar i en ägglossning. De flesta fortsätter att ha sin mens tills de är runt 50 år, men det är inte säkert att man har en fungerande ägglossning så länge. Många märker i slutet av sitt fertila liv att mensen återigen blir mer oregelbunden.

Anledningen till att vi har en menscykel som ser ut på det sätt den gör är bland annat att livmoderns slemhinna är färskvara och ägget mognar ett åt gången för att anpassa sig efter slemhinnans tillväxt.
Det är fyra hormoner som är involverade i menscykeln; östrogen, follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) och progesteron. Dessa fyra hormon har olika viktiga roller i menscykelns olika delar; menstruationen, follikelfasen, ovulationen och lutealfasen.

Menstruation:

Vad händer?

Tanken med menscykeln är att vi varje månad ska få en ny chans att bli gravida, ett nytt ägg utvecklas och lossnar och en ny slemhinna gör sig redo för att ta hand om det befruktade ägget. När kroppen i slutet av cykeln märker att det inte skett någon befruktning, vilket det inte gör under majoriteten av livets menscykler, sjunker halterna av östrogen och progesteron och livmodern stöter ut den gamla slemhinnan. Du får din mens.

Vår mens skiljer sig från person till person, både i hur länge vi blöder och hur mycket men generellt pågår mensen mellan 3 – 5 dagar och mängden mensblod är ca 0,5 dl. Förutom själva blodet innehåller mensen även vävnad, vätska och slem vilket gör att hela mängden menstruation är större än själva blodförlusten. Hur vi upplever vår blödning är också väldigt olika från person till person. En del har stora problem med mensvärk medan andra knappt märker något under tiden de blöder.

Att menscykeln kan skilja sig åt i längd från person till person beror bland annat på sjukdom, kost, ärftlighet och kroppsvikt. Anledningen till att kroppsvikt har betydelse för om man får en regelbunden cykel eller inte beror på att östrogen lagras i kroppsfett, så utan tillräckligt mycket kroppsfett kan inte halterna av östrogen bli tillräckligt höga för att klara av en ägglossning.

Tänk på:

Det kan vara bra att hålla koll på din cykel om du inte använder något hormonellt preventivmedel. Använd någon app anpassad för menscykeln eller dokumentera med papper och penna. Inom sjukvården vill vi gärna veta senaste mensens första dag, det är ett bra datum att notera någonstans! Vill du lära dig mer om din cykel generellt kan du även dokumentera hur du mår under månadens olika dagar och faser, kanske ser du ett mönster och kan lära dig att förutse ditt mående till viss del?

Det här kanske du inte kände till?

Många upplever en förändring i tarmarna och magen under mensen, att avföringen blir lösare. Det beror på ämnet prostaglandin, som verkar sammandragande på glatt muskulatur. Syftet med prostaglandinerna är att få livmodern att stöta ut slemhinnan och starta mensen, men eftersom även tarmarna består av glatt muskulatur får de också en extra skjuts i sitt arbete.

Mensen i framtiden:

Follikelfas:

Vad händer?

Follikelfasen pågår från mensens start till ägglossningen. Under slutet av mensen stiger halterna av östrogen i kroppen vilket gör att ett antal ägganlag får signaler om att börja växa. Oftast blir det bara en äggblåsa som utvecklas helt, de andra tillbakabildas. Den dominanta äggblåsan producerar höga halter av östrogen vilket gör att slemhinnan byggs upp på nytt när mensen är slut, detta för att den återigen gör sig redo att ta hand om ett eventuellt befruktat ägg. Att menscykeln varierar i längd beror oftast på att det är follikelfasen som skiljer sig åt. Lutealfasen, alltså tiden mellan ägglossning tills nästa mens, håller sig generellt runt 14 dagar.

Tänk på:

Man kan prata om det ”fertila fönstret”, vilket är ca 6 dygn varje menscykel. Längden på den fertila perioden avgörs av hur länge ägget och spermierna lever. Efter ägglossningen är ägget befruktningsbart i ca 1 dygn medan spermierna kan leva i ca 5 dygn inne i cervixkanalen och vänta på ägglossningen. Chansen att bli gravid är alltså som störst vid tiden för ägglossningen och några dagar innan så se till att skydda dig mot en ofrivillig graviditet vid ett eventuellt samlag, eller försök pricka dessa dagar om du försöker bli gravid!

Det här kanske du inte visste:

Dina flytningar varierar i mängd och utseende under menscykeln. Strax efter mensen är normala flytningar oftast väldigt sparsamma i mängd, gula eller vita, ibland lite klumpiga. När ägglossningen närmar sig blir flytningarna mer “krämiga” och ökar i mängd.

Ovulation:

Vad händer?

Ca 14 dagar innan nästa mens sker den viktigaste händelsen kopplat till vår reproduktion, ägglossningen! Ägget har mognat färdigt i sin blåsa och de höga halterna av östrogen gör att två andra hormoner, FSH (follikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserande hormon), stiger vilket leder till en ägglossning. I samband med ägglossningen förändras flytningarna ytterligare, de blir rikligare och påminner om rå äggvita i konsistens och utseende. Många kanske känner igen upplevelsen av att det är “halt” när man torkar sig efter att ha varit på toaletten. De förändrade flytningarna har som syfte att underlätta för spermierna att komma in till livmodern och nå ägget i äggledaren.

Tänk på:

Fokusera på annat sex utöver samlag i samband med dina fertila dagar om du vill undvika en graviditet och inte använder någon form av preventivmedel. Om du inte vill bli gravid behöver inte samlag vara målet med varje sextillfälle!

Det här kanske du inte visste:

Kroppen berättar för oss att vi har haft en ägglossning bland annat genom förändrade flytningar och en ökning i temperaturen, ungefär en halv grad. Förändringen av kroppstemperaturen beror på en ökning av progesteron. En del märker även av att de har en ägglossning genom en liten blödning. Förutom att ge en ökad kroppstemperatur bidrar progesteronet till att flytningarna blir sega och ogenomsläppliga för spermierna under nästa fas, lutealfasen.

Lutealfasen:

Vad händer?

Lutealfasen pågår från ägglossningen tills dagen innan nästa mens börjar. Efter ägglossningen omvandlas äggblåsan till en gulkropp och börjar producera höga halter progesteron, men även östrogen. Dessa hormoner gör att slemhinnan förbereder sig för implantation, att det befruktade ägget ska fästa sig. Gulkroppen lever i ca 12 dagar och om det inte skett någon befruktning efter detta sjunker nivåerna av progesteron och östrogen snabbt, detta kommer leda till att kroppen stöter ut slemhinnan, vi får en ny mens och en ny cykel påbörjas.

Tänk på:

Dagarna innan mens upplever många symtom som påverkar humöret och måendet. Har du besvär med PMS (till exempel irritation, nedstämdhet, ilska, oro, trötthet, huvudvärk) kan det vara bra att dokumentera dessa besvär. Är de återkommande varje cykel? Märker du av ett mönster i hur du lever och vilka symtom och besvär du upplever? Sök hjälp om du känner att ditt liv påverkas av hur du mår dagarna innan mens!

Det här kanske du inte visste:

Om det sker en befruktning i samband med ägglossningen tar det ca en vecka för det befruktade ägget att vandra ner från äggledaren till livmodern och fästa sig i livmoderslemhinnan.

Traditionellt sett har idrottsforskning gjorts på och för män. Men nu startar SOK (Sveriges olympiska kommitté) ett forskningsprojekt om kvinnors träning! En stor studie ska utreda huruvida periodisering av träning, i förhållande till menscykeln, har någon positiv effekt. “Vi ska försöka besvara den frågan en gång för alla” säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi.
Idrottsforskning har traditionellt gjorts på och för män. Nu startar Sveriges olympiska kommitté ett forskningsprojekt om kvinnors träning. Bland annat ska en stor studie utreda om så kallad periodisering av träning, i förhållande till menscykeln, har en fördelaktig effekt.
– Vi ska försöka besvara den frågan en gång för alla, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi.

Källor:

  • Janson P-O, Janson P-O, Landgren B-M. Gynekologi. 2:1. Lund: Studentlitteratur AB; 2015.
  • Borgfeldt C, Åberg A, Anderberg E, Andersson U-B. Obstetrik och gynekologi. Upplaga 4:3. Lund: Studentlitteratur AB; 2010.
  • Johanson, M. Hormonbibeln 2.0 För kvinnor genom hela livet. Pagina Group AB 2017, Stockholm
  • Karling Widsell, E; Tristen C. Ditt fertila liv. Allt du behöver veta från pubertet till klimakterium. Nordstedts 2019, Stockholm
  • Brochman, N; Stoökken Dahl, E. Underbara underliv – allt du behöver veta om snippan. Forum, 2018.
  • Kaplan A, Hogg B, Hildingsson I, Lundgren I. Lärobok för barnmorskor. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur AB, 2009.
  • https://www.netdoktor.se/kvinnlig-halsa/pms/sjukdomar/menstruation-2/
  • https://sv.wikipedia.org/wiki/Prostaglandiner
  • https://www.dn.se/sport/sok-startar-forskning-om-kvinnors-traning-vill-utreda-mensens-paverkan-en-gang-for-alla/

Annonsblockerare upptäckt!

Pausa gärna adblock när du läser Femenine, vi är annonsfinansierade och vill gärna kunna göra nya spännande nummer för er att läsa.

Refresh

Loading..